zasa

We all know hwo this belongs to......

Finns inte mycket som slår denna



Sjukt najs den är. Hade lätt velat sätta mig i en sådan varje dag.
ME LIKE!!!!!!!!!!!

Nu sitter man här och planerar dagen. Känns som det finns för mycket att göra som vanligt. Så typiskt mig att sätta mig här när det finns så mycket annat att göra.
Har sagt till mig själv så många gånger att jag ska ta mig tid till min blogg. Hjälper att skriva här, får rensat skallen och mer koll på läget. Hur det nu kan vara så får vara en obesvarad fråga fram tills det att ett svar finns.

Inom kort ska jag ta hunden på en långtur sen bär det av till jobb. Som tur är så ska jag inte jobba länge, har inte tid till det idag. Egentligen ingen dag alls.
Efter jobb blir det handling(inte fyra påsar) sen ska barnen hem. Maten ska fixas och ording och reda ska ske i detta hem. För mitt hjärta flytter förhoppningsvis in till mig idag.
  Har tagit det lugnt med tanke på min stora dotter. Hon har varit mycket anti för att jag ska dela mitt liv med någon. Hon vill ha mamma för sig själv, det kan jag förstå för jag var likadan när jag var liten.
Nu har vi pratat igenom allt och faktiskt gick det över all förväntan mycket bra, vi kom överens om att inte hålla inne med något. Både jag och min dotter är så läskigt lika när det gäller att prata om känsliga saker. Vi ska kämpa tillsammans för att allt ska gå bra.
   Det är inte riktigt likadant för min lilla, hon säger aldrig något utan där får man dra ur henne vad som är fel. Eller så håller hon bara med sin stora syster. Vi ska kämpa alla fyra för att detta ska bli bra, och jag har en känsla av att det i framtiden blir mycket bra.

Har saknat min man så mycket varje dag, även om vi ses på kvällarna så känns det fel när han kör hem till sina föräldrar. Tycker han hör hemma bredvid mig. Med massa tur så blir det så f.o.m ikväll. Jippi!!!!

Innan hans saker kommer så ska det finnas plats för dem så hur jag ska mecka ihop allt har jag ingen aning om.
Blir att placera runt allt huller om buller för in ska han.... Vill att kvällen ska komma nu!!!! Så skönt att få somna i hans famn igen.

Nu måste denna resa på steken och ta min vackra hund på en tur.

Ha en bra dag allesammans

Tankarna spinner i huvudet och just nu känner jag mig sviken. Kanske inte det rätta ordvalet men det känns så konstigt.
Fäste han sig för mycket till det gamla nu när han är där igen, så att det nya inte längre lockar? Är det för bekvämt med "barndomslivet" och inte värt att chansa på att bli självständig? Är rädslan för stor för att våga igen? Vill han eller är det som det brukar vara, det ska låta bra?

Bortsätt från mina tankar har det blivit massa smågörande idag.
Funderat på att sätta mig i skolbänken igen. Har hämtat lite info om det och ska försöka få tid att gå igenom det imorgon.
   Har även tvättat massor av tvätt. Alltid kul att lyssna på dem som gnäller över fem maskiner. Jag har minst sex varje gång och idag blev det nio. Mitt rekord är 18maskiner på två dagar, hände förra veckan och fråga mig inte var allt detta kommer ifrån. Hade förstått om jag tvättat en gång/månad men jag tvättar alltid två gånger i veckan, mer om det behövs.

Har även fikat med min underbara fru idag. Är så glad att hon är tillbaka i lilla hullan igen!!!! Allt är som vanligt igen, sjuka saker och massa mjuar. Finaste som finns är en kalvkatt med fågelben. Det är vad vi kommer på under våra älskade bilfärder.....

Nu kallar tvättstugan för sista gången idag.

Natt natt  

Full i fan och sjukligt trött...

Detta är vad som händer i skallen på mig nu för tiden.
Mitt liv står aldrig stilla och ibland är det så jobbigt. Att sitta ner och känna eller bara finnas till men inte göra något är ett minne blått för mig. Det hade varit skönt men vad ska man göra när tiden inte räcker till. Jag skulle behövt minst fyra timmar till/dygn.
Någon som har ett bra råd till hur man ska gå till väga för att få tiden att stå stilla?

Skulle kanske uppdatera vad som hänt sen sist?!
Usch det är mycket kan jag säga.
Vet inte riktigt var jag ska börja..... 

Lite jobb för en gångs skull men knappt tid ändå... Ohhhhh Tidsmaskin behövs!!!
     Jag har ju som sagt varit sjukskriven, kunde bocka mig bak och åt sidorna men hur mycket jag än kämpa kunde jag inte bocka mig framåt så med tanke på mina arbete och dess ställningar man har där så fick det ligga till sidan ett tag. Min sjukgymnast sa en dum grej som fick mig att tänka, att det kanske var fel jobb jag valt eftersom min rygg är illa tillknycklad av all min hästträning. Jag kände enorm panik när han sa det för jag trivs ju så bra på mina jobb och har absolut ingen tanke på att sluta.Prioriterar hellre mina jobb än min rygg, i alla fall för tillfället.
Vad ska man göra?
 Ja på tal om min sjukskrivning:

 Du din lilla helvetes människa!!!

Om man är ensamstående tvåbarnsmammma så finns inte ordet döende på ens schema. Man måste se till sin familj, mat ska lagas och det innnebär att man ställer sig vid frysen för att välja vad som ska serveras under kvällen. För barn behöver mat, kanske nytt för dig! Har man inte fullt i frysen får man ändå ta sig i kragen hur ont man än har eller hur sjuk man än är. Det finns inget val. Man tar sig till en affär för att handla, bära, slita och tillaga. Gnäll finns det inte plats för.
    Man får efter maten gå ut med sin hund eftersom avföring i hemmet är ganska nasty. Min hund gör sina behov ute så du vet! Gudars vad det gör ont när han får syn på en fågel han vill jaga och rycker till i kopplet men som sagt även om det känns som ryggen går av på mitten så är det bara till att fortsätta gå utan något kvidande för det som måste göras ska göras oavsett vad. Jag förstår givetvis att detta är svårt för dig att förstå eftersom du inte har egna barn, trots att du verkar tro det ibland. Jag har överseende med det, alla kan inte vara perfekta. Tror att du en dag kanske kanske kommer få egna och då vet du hur det är. Man kan inte tro att bara för man är förkyld eller har hosta, så kan man få en sjukskrivning, ligga och tycka synd om sig själv för att det på ett papper står att man kan inte jobba pga förkylning. Har man barn är det ett 24timmars arbete vare sig man orkar eller ej. De som känner mig vet att mina barn kommer först i alla lägen och du som knappt vet vad jag heter har mage att yttra dig. Du är en sjuk människa och kommer förmodligen alltid vara det, tur inte antideprissiva slutar göras.
Det kommer att bita dig i röven som fan, synd bara att du inte inser det.

Nog om det nu och vidare till allt annat.
Hemma har det varit upp och ner en tid. JAG ÄR INTE GJORD AV STÅL ELLER JÄRN!!!!
Trots att jag gör allt eller rättare sagt det mesta i hushållet så får jag omöjligt tid till allt, jag vill men kan inte hur jag än vrider och vänder på allt.
Jag vet att jag sagt att jag gör allt och det står jag fast vid, hemmet är kvinnans uppgift att sköta, men när jag ber om en sak så tycker jag inte det är mycket begärt att få hjälp med det.
 Finns inget min man behöver göra förutom jobba och sen kasta sig på soffan. Maten står färdig, dusch-handduken ligger framme,kläderna är tvättade,ordning och reda bland sakerna,sängen renbädddad varje vecka och en fru som hjärtligt välkomnar honom hem. Så om jag ber honom gå ut med hunden eller fixa så det finns hundvakt tycker jag inte det är för mycket begärt av honom, speciellt inte eftersom det är hans hund. Aktivitet ligger på prio ett för hundar även hans men jag kan inte få tid till allt och tar därför inte på mig det utan kan tycka att en eller två timmar/dag kan läggas på denna fyrbenta energiknöl eftersom man har fem fria timmar efter jobb. Tydligen är det för mycket begärt fick jag reda på och helt plötsligt var det min hund,jaha bara sådär. Tack!!! Nu får jag så jävla redigt ta tid till honom med. 
   Det tog totalt stopp för mig i lördags, jag var helt slut trots att jag vaknat precis. Benen orka knappt bära mig och veckan innan var en plåga, jag grät mer än jag var glad och allt gick på rutin. Totalt blackout i hjärnan, visste knappt vad det var för dag. Stick och brinn blev mina sista ord på lördag klockan fem till min man. Jag hade fått nog!!!! TA MIG ALDRIG FÖRGIVEN!!!! 

Packningen av hans grejor gick snabbt och när han väl stängt dörren om sig och lämnat en del tomrum började denna hälla i sig. Barnen var hos mormor och frugan m.fl var på väg till mig.
   Full karriär direkt, fyllde de tomrum han lämnat efter sig och vinet följde med vid sidan om mig. Så det var de! Full som fan två timmar efter man blivit singel, redo för staden och en jäkla massa svängande på rumpan. Det ena ledde till det andra och plötsligt stod vi på N:s balkong med ytterliggare dricka i handen. Blev lite konfunderad över vissa saker. Varför fick jag den frågan av honom innan jag ens hade fått in båda fötterna i lägenheten? Vad var hans syfte med den? Så mycket som det blev gjort och allt därtill så undrar jag hur långt han hade tänkt gå om jag inte stoppat honom? Varför gå på mig när han säger sig älska min vän? Tro inte jag delar med mina vänner ditt svin. Du är inget annat än ett svin född med noll hjärnceller. Du har en fru/flickvän eller vad fan man nu ska kalla det, plus en dotter och vill dela ditt liv med min vän och ändå håller du på med det du gjorde. Nörd!!!
   Efter mer drickande väntade fint besök nere på "gården". Världens mysigaste välkomnande fick han och jag var chockad över mig själv att jag gjorde det. Hade väl saknat honom,hihi. Enligt honom så trivdes han bra med det, men jag själv hade fått en chock om en kille hade kommit springande mot mig och hoppat upp gränsle runt min midja m.m.
Söta lilla sötis, ta vara på tillfället för det kommer nog inte fler sådana, tror jag! Efter massa trams bar det av till staden, fullt ös på dansgolvet med groggen i handen. Kan tyvärr inte berätta så detaljerat eftersom jag har minnesluckor till tusen. Kan bara säga att jag och min fru ägde det dansgolvet från det att vi satte fötterna på stället. Full som fan bar det av hemåt lite senare, vet ej tid, men väl hemma kasta jag mig i sängen. Hade tydligen lovat en att vi skulle träffas men det hade jag nog hunnit glömma. Ooopppssss!!! Inte meningen.

Hela söndagen var piss och sjukt trött var jag. Min före detta kom på kvällen och ville prata och jag har ingen aning om vad som blev sagt men två dagar senare var han inte längre mitt ex utan min man igen.
He`s mine again, synd va....
   Vill verkligen inte förlora honom igen för han betyder så fruktansvärt mycket för mig. Känner mig trygg och lugn med honom i mitt liv. Han gör mig lycklig och efter alla mina svängar vill jag gärna vara det igen.
     Tar tillvara på varje dag jag får vara en del av hans liv. Vi ska bara lära oss att prata med varandra om allt inkl. känslor. Det är varken han eller jag bra på men med lite hjälp ska det nog gå. Jag kom på en lek vi kunde göra för att få oss till mer öppna böcker. Varje dag ska vi säga vars en positiv mening om den andra. Kan bli kul och om inte annat så lärorikt.
Vill verkligen dela allt med honom för all framtid!!!! 

Just nu så sitter jag och funderar över vad som mer ska skrivas. Jag får nog ta en paus, känns som det blivit en del nu. Mina kända noveller!!! Hahaha
Hörs av snart igen

 

Fy fan vilken helg detta blev och utan någon förvarning.......

Denna är helt död och vet inte om det är måndag eller fredag. Sova finns inte längre på dennes schema.
   Gick upp 10.00 i lördags morse och har inte sovit sen dess så nu är ögonlocken som kinesernas. Sjukt ball helg blev det i alla fall. Ca 150 mil på 29 timmar, och ingen sömn. Älskar verkligen att åka bil men det är jävligt skönt att slippa sitta i dessa säten för ett tag nu. Nu är det bara sängen som gäller.

Helgens bravader:
Kändisbesök av den finaste människan i världen, min fru då såklart. CAROLINE KLAPP, för er som inte visste! Pang på röbetan så stod hon vid min dörr med sina valpögon och en fin liten sessa bredvid;Heeeej, vi sover typ här nu i helgen!!!
   Så helgen bestod av fint besök. Fick oss ett ryck i lördags och stack upp med full bil; jag, jens, caroline och johan även med massa picknick. Så mösigt det var, rena dubbelcardejten, hahaha. J är ju bara för söt, hans nervositet vid visst samtalsämne. Du är en liten fjönt!!!!
   Hemma söndags morgon halv nio,  men efter ett par timmar bar det av med fullt släp på 108:an med ytterliggare fint besök. Så kul att se dessa två fjånar igen. N är ju bara för rolig, skulle låtsas att han var oskuld och att allt det jag hört var bara att C gav massage. Ja eller hur!!!! Man kan inte annat än skratta åt den knasten!
(Fattades ju i för sig en.)
Nu väl hemma i lugn och ro med fullt hus och alla barn i säng så är det nu min tur att se kuddens fina örngott.

Njääääää kanske mysa med frugan lite och snacka lite skit, för usch det är något vi kan.

Vi har mycket att ta igen och planer att sätta till.


Ha det bäst

Så sägs det att alla sagor börjar och eftersom det var ett tag sen man satt här så får man väl börja som om det var en saga. 
so here i go!

Hmmmm var ska man börja?
................................
Jaha så pass,det är ju skit skoj
................................
Ok när e det dags då?
......................
Gud vad kul

Nä allvar i det hela; vet ikke var jag ska börja.

Allt flyter på som bara den här hemma, än så länge i alla fall. Ska ut och partaja snart så vågar väl inte säga för mycket:)

Har varit ganska lugnt på sistone, lite jobb men desto mer klydd. Började med att jag skulle jobba en full månad och ingen ledig dag, så det ställde jag in mig på och tänkte det kunde vara skönt med extra pengar lite då och då.Tji fick jag, sjukskrivning efter 11dagars arbete så ingen full månad för mig. Ryggen min palla inte mer och efter sjukgymnastens tillsägelse att jag skulle lugna ner mig så fick jag så jäkla vackert lyda. Började jobba så smått igår men ryggen håller på att gå mitt av nu så får höra med chefen imorgon om min jobbehelg. Kommer inte att kunna jobba känner jag och är det så jag försöker så tror jag bara det blir ännu värre.
      Min mor har nog rätt ändå; jag tar på mig rent för mycket. vet själv om det men vill vara alla till lags ju. Kanske skulle ta och tänka på sig själv ibland. Näääää!!!! Känns ju som man blir ett sådant as som ....... Där inget annat existerar än den. Fy pi katten. Nä då tänker jag hellre på alla andra.

Denna har blivit gammal, hela 28år så nu är det dags att sätta upp sig på kölista för de äldreboende i svedala, lutar åt stella. Fina luftiga lägenheter där som passar mig.
Min stora prinsessa har med fyllt år. Hon är nu tio och jag kan säga att det känns tufft. Tycker inte det var så längesen hon var liten men tiden går fort när man har roligt.
 Hon fick hål i örat som hon så länge velat ha, uppe i örat då alltså, en frisör-tid som hon helt och hållet själv fick bestämma över, så nu är hennes långa tjocka hår borta. Det bästa var väl datan tror jag som hon med fick i present. den går varm men som sagt, som den soldatmamma jag är så finns det gränser. Hon är faktiskt jätte duktig och frågar ändå om hon får använda datan trots att jag sagt till henne att det är hennes och hon bestämmer själv över den till en viss del. Som det verka på henne var hon supernöjd med presenterna från mig; det är ju inte det lättaste att ge ett barn något som redan har allt. Bortskämd liten rackare, fast det är båda mina på ett bra sätt. Inga bravader i affären eller en massa tjat alltid om att de inte får något. Så himla stolt över mina barn att jag ibland får tänka efter så jag inte drömmer. Ibland när man ser och hör andras barn blir man ju för fan chockad och det är inte på det positiva sättet kan jag säga.

Nu såg jag att klockan springer iväg och imorgon kl 06.00 ringer klockan och det är ju en fördel om man kommer upp så man inte kommer försent till jobb.

Ska försöka sköta skrivandet lite bättre, kan inte lova för min tid går åt i 2000

Ha det bäst alla

Känns som det var typ 1år sen man satt här sist.
Får väl ta tag i mitt liv och använda de tio pinnarna som sitter längst ut på händerna.
Vet i f** var man ska börja för en del har ju hänt sen sist och att komma ihåg är ju inte min starka sida precis.
Ligger i släkten, de där med dåligt minne så som tur är kan man skylla på de.
Att jag inte skrivit på ett bra tag kan jag inte hitta en anledning till och inget att skylla på förutom att jag inte pallat sitta framför denna fyrkantiga burken.

Min kära mor ringde precis och bad mig komma och öppna till henne för hon hade gjort av med sina nycklar så nu fick jag inte tid till bloggen denna gången heller.

Ska försöka få ork till det en vackrare dag.
Ha de!!!

Dagen skulle jag ta till tänkande och en massa rensande av hjärnceller som varit på världens aerobic-pass. Allt p.g.a gårdagens bravader.
Blääääää och Määääääää på det!!!
 Blev massa tänkande men inte för att det blev mindre aerobic för det.
Vakna imorse med ett samtal missat och helt ärligt kunde jag inte fatta det eftersom allt igår slutade med att typ, "Gilla läget, det e som det e!" Så varför lägga energi på att ringa idag då?
Gilla läget! Jag var verkligen inte på prathumör. Ledsen? Nä! Besviken? Ja
    Det tog nog hårdare än vad jag trodde det skulle men samtidigt kan jag inte riktigt förstå varför. Många olika faktorer spelar in och ju mer jag tänker och försöker hitta punkten på meningen, desto mer gympa blir det. När man tänker mycket och känner den besvikelsen jag gör så är det lätt att tänka i alla banor. Tror nog inte jag är ensam om det heller....
    Det känns så konstigt att det är såhär men jag kan ju inte göra mycket åt det. Även om jag kunnat vet jag inte vad det skulle vara och samtidigt vet jag inte om det är värt det. Det var trevligt medans det vara, eller vad man nu brukar säga. Saknar det ju redan, och med det menar jag mycket....

Slut på det nu tycker jag och fokusering på annat!

Skulle legat på badet hela dagen var det tänkt men ikke för solen fanns ju inte framme hela tiden. Som jag försöker intala mig själv väldigt ofta så ska man inte planera för mycket inför morgondagen, verkar inte riktigt lära mig det. Planerar inte att ligga där imorgon men man kan ju hoppas på att man får det ändå och med lite tur kanske man får färg med:)
  Man ska leva på hoppet så det ska jag göra inför morgondagen.
Såg på klockan nu att det är snart ny dag, attans vad tiden går fort.

Kanske borde lägga sig så man inte är så trött imorgon.
Mina barn är inne i en trötthetsperiod och sover sinnessjukt länge. Bella sover ca 12-13 timmar/natt och Kate sover runt 10-12timmar/natt. Försöker verkligen få upp dem på morgonen men inte med stor framgång, får nästan dra dem upp ur sängarna.
   Jag kan med komma in i sådana perioder så får väl utgå från att mina barn får det med.


Vet inte hur jag ska förklara känslan som just dök upp men typ som en kall bris blandat med tomhet och tårar. Varför fick jag nu det?

Ohhhh nu sket jag på detta och lägger mig

Natti natti

Då var det igång...
      Ibland så blir det mer än vad man vill och trodde. Med mitt förra inlägg som jag skrev om drama, tog fart direkt ju och det var inte riktigt så mycket jag menade med det. Behövde inte dunsa ner som världens åskväder!

Fördelen med drama är att dagens rutiner bryts mitt av och man behöver inte längre följa dagens planering som det då var tänkt från det att man slog upp ögonen på morgonkvisten.
    Det började bra och redan tidigare idag visste jag vad som skulle skrivas i bloggen, hade lyckats samla alla mina tankar och var redo att få ner dem var för sig.
     Som tidigare skrivit så ska man aldrig planera.... Det som hände idag slog helt runt i huvudet på mig och jag tappa allt om vad som skulle skrivits här egentligen. Nu känns det som om fokuseringen över dagens drama stannar på det planet och att allt annat suddats ut.

Känner redan saknad och samtidigt blir jag så j**** lack och ledsen över vilken idiot man kan visa sig vara....

Att man försöker spela med mig är så korkat och jäkligt vågat om inte annat! 
Jag är som sagt iskall och kan riskera vad som för att kunna trampa på den som försöker trampa på mig. Inget stoppar mig och jag har alltid sista esset i armen. Det ser jag till att få långt innan du hunnit säga hej till mig nästintill. Har nog till stor del att göra med min tillit till andra. Jag vågar inte riskera att bli huggen i ryggen utan att kunna hugga tillbaka. Min försvars-mekanism slår till så fort en person kommer mig nära in på livet.
Därav kan jag säga det med full ärlighet;
Att försöka trampa på mig kommer bara göra dig själv till en sliten sula efter allt mitt trampande medans jag går med mina splitter-nya sulor på mig.

Känns som detta inlägg blev väldigt aggressivt men som sagt;
Man blir såååå besviken när en person man ser upp till och visar respekt för, visar sig vara av samma koskit som många andra. Min respekt måste man förtjäna och det tyckte jag verkligen denna person kunde göra, men tji fick jag. Ska inte hänga läpp över det för då gottar väl den sig bara... Se vad som händer framöver...

Och om du mot förmodan läser så ska du veta att du faktiskt betydde en hel del och jag hade väldigt roligt med dig. Försökte lita lite på vad du sa, vet inte vilket som var sant men det får bli osagt. Du fick ditt drama i alla fall!! 

Ska försöka komma tillbaka till mina andra funderingar och dramastunder så det kan bli mer skrivit här. Just nu känns det mest upp och ner så jag tar en paus.

See ya soon

Men vad ska det skrivas här då?
Händer massor hela tiden men samtidigt verkar det som allt står stilla.

Som en kär vän till mig sa för ett tag sen:
 Helt plötsligt så känns det som allt står still och går på rutin igen. Dagarna börjar och dagarna slutar men man vet inte vad som hänt under denna tiden. Var bättre när vi prata och träffades, mer drama och skoj uppstod då.

Så känner jag med nu! Allt är på rutin och man glömmer var dagarna tar vägen. Behöver lite bus och drama i livet igen nu när sommaren nalkas.... Och drama det är denna bra på.
Tänkte senast idag på hur mycket drama som kan uppstå om fel person öppnar munnen, jag då alltså!!!!!!
Så skönt att veta att man inte är ensam om en massa bravader i livet. Även om många ser lyckliga ut så döljer sig ändå en massa bekymmer under denna glada fasad och man kan känna lite lugn i sig själv eftersom man inte är ensam om livets berg och dalbana, även om det ibland känns så.

Känns nu som att jag har alldeles för mycket att skriva om så nu står det still i huvudet.
Tar en paus nu för att kunna komma på rätt spår i den förvirrade hjärnan...

So long.....

Är så spritt språngandes förvirrad att jag inte vet vad jag ska skriva men ändå sätter man sig här.....

Tankarna snurrar hysteriskt och hjärtat bankar hårt och intensivt, ajajaj
Vet inte hur jag ska stanna upp och ta itu med det,försöka ta itu med en sak i taget istället för allt samtidigt.

Helt klart den intensivaste helgen i mitt liv! Allt från klydd till ännu mer klydd. Tankarna blir fler och paniken slår in för att man inte kan kontrollera det.
   Saknar min älskade vän så sjukt mycket nu och hade gjort vad som helst för att få tillbaka honom.
Behöver honom så mycket, en stor bamse kram och hans varma läppar mot min kind som säger att allt löser sig. Efteråt fick man alltid det varma busiga leendet och orden som värmde så skönt; "Jag är här hos dig när du som minst behöver det och som mest behöver det." Finns så få ord som kan göra ens liv lättare och just dem lever jag på än idag trots att han inte finns här för att säga dem till mig. Kan få sådana kalla och varma känslor på en gång och är säker på att det är han som vill försöka få mig att inse att han inte lämnat oss helt och hållet. Jag lärde mig mycket av honom som jag kommer ta vara på, speciellt eftersom det kommer från honom. Ingen människa kan någonsin mäta sig med honom. Älskar dig Jimmy!

Den senaste tiden har varit så jobbig och inget har hänt som gjort det lättare (eller jo kanske lite). Ibland slår tankarna in på vad som kunde varit annorlunda och hur men det går inte heller. Vet av egen erfarenhet att det går inte alltid som man vill.

Vissa saker vill man bara, jag är ju den där hjärt-personen. Jag lyssnar till mitt hjärta och väljer det som känns rätt, inte för att det alltid verkar vara rätt efteråt men längre fram vet man att man handlade rätt och valet man gjorde då som verkade tveklöst slutade med rätt.
 Kan säga nu att jag har ingen aning om det är rätt det val jag gjort men det får framtiden utvisa och att spekulera i det nu hjälper inte.
   
Man kan aldrig kontrollera mig och få mig intryckt  i ett hörn.
      Jag är så pass självständig och envis att det lönar sig inte ens att försöka. Tyvärr har vi kommit till det stadiet nu och det suger fett kan jag säga!
Varför prövar man ens när man vet att det inte går?
Trots att man förklarat hur man funkar som människa så tror sig folk kunna ändra på det.
Varför?
Jag kan säga utan att överdriva att jag kräver så fruktansvärt lite utav livet och min respektive, men ändå så ska det gnällas. Det finns inget som min respektive behöver göra utan jag sköter allt som jag kan. Han behöver bara äta den serverade maten, dusha, skita, sova och om han har så gå till ett arbete. Om inget arbete finns så kan han ligga kvar i sängen hela dagen eller göra vad som faller honom in. Jag kräver inget och ingen hjälp med något, varken barn, hem, jobb eller mans-sysslorna som vissa kallar det.
       Vad fan finns det då att gnälla över!? Njut för fan istället över att ha ett fritt liv.
Det finns absolut ingen svartsjuka eller något kontrollbehov från dennes sida utan vill du göra något så gör det. Det kommer inga frågor och inga onda tankar från min sida. Jag litar på dig tills du motbevisar det eller litar och litar, jag litar inte på någon överhuvudtaget till 100% men det lilla jag litar på dig kan räcka för min del. Du gör precis som du själv vill och det du gör kan jag tycka är mindre ok men då håller jag det för mig själv. Eller så stöttar jag dig till max.

Jag har fått lära mig att som man behandlar andra vill man själv bli behandlad men så är det inte i detta fallet kan jag säga. Jag vill med ha ett "fritt" liv utan en massa sjuka och kontrollbaserade frågor. Vad jag gör är min ensak och vad du gör är din ensak kan jag tycka men sen får man ju tänka lite på respekten givetvis, men det betyder ju inte att man ska "dansa" efter pipan för det. Så det kan man nog säga är mitt ända krav, jag vill ha ett liv som du har. Fritt! Jag säger inte att du ska binda upp ditt liv på mig och likaså vill inte jag det heller. Man kan ha "vårt" liv och "mitt" liv.
      Försöker man kontrollera mig så blir det bara katt-skit av det och jag slår igång en fasad som ingen tycker om. Jag blir kall som is och nonchalant. Bryr mig inte för fem öre och stänger öronen. Likaså om man höjer rösten eller försöker sätta sig på mig. Greppa tag i mig är ungefär som att skriva på papper till helvetet, jag fixar det ikke.
Men ändå så görs allt detta och man får frågorna ett kort tag därefter; Vad är det? Är du sur? Har jag gjort något?
What the fuck!!! Helt ärligt, vad förväntar man sig?

Om nu svartsjukan tar över så mycket, varför går man då inte, istället för att utsätta motparten för all den jävla skiten som kommer ut ur munnen, men som sen ändras såklart. Nä förlåt för att jag sa vissa dumma saker som jag inte mena. Men säg det då för fan inte! Jag tar allt ordagrant annars finns det ju ingen mening med att prata, då vet man inte alls vad som är sant eller om det menades så det kom ut ur munnen. Säger du bu så tar jag det som bu osv....

När man medvetet förstör förhållandet, är det då verkligen lönt att ha ett?

Nu fick man skrivit av sig lite.
Lite av detta som snurrar i huvudet och en massa därtill men det orkar jag inte skriva om nu så det får bli morgondagens projekt kanske.

Tack min kära vän för i helgen, ledsen att jag svek dig i lördags men lovar att gottgöra det. Eller som du sa; nu är det 1-1.

Puss på ballen allesammans och sov gott

Nu börjar denna känna dragningskraft till sängen efter en fullspäckad dag.
Väl efter en massa stress som jag visste dagen skulle ge så blev det en lång skön dusch och ett nytt ansikte. Även om det var mycket att göra idag så slutade det inte med en massa stress som jag trodde. Bara lite!
   Allt parerade bra och det fanns tid över till min fru och en kopp kaffe.
Lite snack och en kopp kaffe är dagens bästa dos av lugn, och sist men inte minst, en cigg såklart.

Båda utvecklingssamtalen gick kanon och inget klagomål fanns utan bara positiva saker att säga om mina charmtroll.
Är en av de mest stolta mammorna i världen, så tacksam över att få ha dessa underbara liv i mitt liv.

Väl hemma efter duschen bar det av med Mr Big efter många om och men. Klydd och planering in i minsta detalj.
När väl alla var hemkomna så skulle vi komma överens om en film men det slutade med att vi gick ner i byn och hyrde en. Som vanligt så träffar man de man minst vill under tiden. Svedala i ett nötskal, det kommer man inte ifrån. Så nu ska det väl snackas om det med och, Guess what!!!??? I don´t give a fuck!!!
    Snacka på och gör som vanligt, lev ert liv genom en annan.

Hyrde "Old dogs" och den var helt ok trots att det inte var tänkt att det var den vi skulle se. När fyra personer ska komma överens om en film kan det ju inte annat än att sluta med kaos, så det blev en helt annan och det gick bra det med.
Vid några tillfälle kändes det konstigt men det är väl för att man känner sig själv så väl och vet hur man själv fungerar inom de ramarna. Väntar mig ett samtal snart!:)

Massa snack vid ett ensamt tillfälle och sen bar det hemåt för denna. Lagom trött och sliten, men hem kom man i alla fall trots att man hellre hade släckt ögonen där för benen knappt orka bära en.

Tog en kaffe med min andra fru och ytterliggare massa snack. Om verkligen allt möjligt.
 Nu sitter man här och skriver så det blöder ur fingrarna snart, så därför säger denna godnatt och hoppas alla nussar gott.

Natt natt

Ps.
Tänk innan du öppnar munnen och ta en titt på hur du själv fungerar.
Gnälla på andra kan man säkert för att man själv ska se bra ut inför andra,
men det gör du inte.

Vaknade alldeles för tidigt idag och puttar snabbt in ett inlägg innan det bär av till mitt arbete.
    Inte helt sugen på att jobba men när man väl är där så hoppas jag det blir roligare än vad jag känner nu. Som jag skrivit innan så är denna kvinna inne i en trötthetsperiod. Kan inte ta mig ur den trots att jag vilat eller sovit ganska mycket den senaste tiden. Idag är det ett fullspäckat schema så förhoppningsvis så hinner jag inte känna av tröttheten.
       Ska jobba till ett på mitt vanliga jobb sen ett extra som tar ca två timmar och efter det väntar två utvecklingssamtal med mina döttrar. Har lyckats pricka in ett kl15.00 och det andra 15.30 så skoja denna kommer till att stressa ihjäl sig mellan dem. Vet om att det går ganska snabbt på det första men idag får det gå lite extra snabbt. Har avslutningssamtal med den minsta eftersom hon ska börja skolan till hösten så jag antar att det tar lite längre tid på det samtalet. Väl hemma till halv fem om jag har tur och då ska denna kasta sig hedlöst in i duschen. Inget slår en skön lång dusch efter en dag med stress på schemat:)

Kom på att min chef sa till mig att jag börjar 08.00 istället för halv men det hinns inte med vad som står på schemat då ju så denna börjar lite tidigare och har man då tur så kanske man kan sluta lite tidigare.

Nu börjar klockan springa så nu ska denna få skor på sig... Och börja sin stressiga dag.

Ha en underbar solig dag allesammans