Min älskade vän!!
Har inte gjort mycket annat än mått dåligt och hela dagen idag har jag gråtit stup i kvarten.
Har inte gråtit på två år och nu small det helt för mig.
Gör så jävla ont i hela kroppen att inte få stöd och hjälp. Att bara öppna munnen och fråga hur det är.
Hur svårt kan det vara?!
Men som tur är så har jag världens bästa vän, en som finns där i ur och skur och som förstår mig. Att bara ringa för att fråga hur det är. Det kostar för henne och det är gratis för dem som går i mitt hem!!! Hon bryr sig inte om pengarna utan om sin vän.
Helt jävla makalös brud är vad hon är, jag hade gått under utan hennes stöd tror jag. Det är hon som får mig på bättre tankar och BRYR sig även om hon inte måste.
Det är inte hennes uppgift att få mig att må bättre under mina omständigheter men ändå och det får mig till att undra mycket.
Tack älskade Caroline för att du finns.
En värld utan dig är som att leva utan sol.
Jipppi juppi!!!
När jag går hemifrån är det soffan jag saknar. Det är fan inte klokt att man kan bli så lycklig över en soffa. Inte nog med att den är fin, den passar galant i hemmet.
Livrädd att katterna ska sätta klorna i den men än så länge har dem fattat att den inte är till dem.
Är så söt!!!!
Men men nu ska jag iväg och arbeta lite sen står det shopping och städning på schemat.
Ha en bra solig dag allesammans
Back back back.....
Denna är så trött nu men kände att jag behövde skriva lite.
Här rullar det på och idag har jag rensat ut förrådet och nu helt plötsligt finns det hur mycket plats som helst.
Varför ska man spara så mycket alltid?
Min kära faster kom förbi en sväng med sin stora mage, hon ska ha bebbe om tre veckor ungefär men man skulle kunna tro den kommer vilken sekund som helst. Jag är så glad för hennes skull så det går inte att beskriva, hon kommer bli en super mamma.
Har även varit inne i stan idag och handlat skor och annat smått o gott. Fast kom att tänka på att jag handla tvättmedel och hur gott kan det vara!!??? Så något gott handlade jag kanske trots allt inte tror jag.
Känns som om lördagar är de dagar man får mest gjort. Handlat, tvättat, rensat ut kläder, rensat i förråd, städat lite, fått bästa besöket av faster, handlat mat och nu detta. Helt fantastiskt!!! Min stora tös hjälpte till i förrådet och herregud vad den tjejen har muskler, hon slet och hade sig sen sa hon typ tack för mig.
En annan stod och halvstretcha efter....
Imorgon ska vi hämta vår nya soffa, orkar inte vänta på att dem ska leverera den. Dem hade ju hur mycket som helst att göra och då är det bättre att få det gjort själv så vet man att det blir gjort.
Den soffa vi har nu ska till mor min för jag vet inte riktigt var jag annars ska göra av den. Ser ut som vi har att göra imorgon med trots att jag trodde det skulle bli en myssöndag. Får ta det på kvällen för en söndag utan mys är som att duscha utan vatten.
Tyvärr ska Bella till sin pappa imorgon men men inget att göra åt det. Får mysa med henne under dagen istället, kommer sakna henne grymt mycket. Hatar verkligen att vara utan mina barn....
Nu ska jag göra mig redo för sängen och min bok.
Sov gott allesammans
Underbara tisdag
Jobba ganska lite idag men ändå massa på schemat. Ibland hade det varit skönt att vakna och veta om att inget ska hända på hela dagen.
Efter jobb kom min kära fru och vår dotter på kaffe. Lite skitsnack och kaffe räddar en ur alla tänkbara situationer....
Hämtade min älskade Bella på skolan vid tre och sen bar det av till affären för att köpa Kitty glass med glitter i. Bara ett måste om man heter Izabella Lindvall, allt i Hello Kitty måste man ju ha. Visst att kattafan är söt men att ha allt i det är väl lite överdrivit men det kommer väl gå över snart. Alla barn kommer in i någon fas där bara en sak gäller, sen att det håller i sig länge får man ju stå ut med.
Efter shopping och en fika här hemma bar det av till stan för att kolla in en ridskola Kate vill börja på. Jag var mest intresserad av hur det fungera där och hur pass duktiga dem var. Kan väl tycka att det var ok men inte mycket mer. Lite väl av ett ridlekis men om man som förälder är på lite så kan det nog sluta bra. Värt ett försök i alla fall.
Bella var allmänt trött idag men hon var som vanligt kelig så allt var som det skulle. Frågade lite hur hon mådde och kände för allt. Som vanligt blev det ett si så där svar så någon klarhet fick jag inte. Får prata mer med henne vid ett ensamt tillfälle. Även om hon inte säger rakt ut vad det är så kan jag se direkt på henne om något är fel.
(Men vem fan hade inte tyckt till om det?)
Nu kallar Ben o Jerry glassen på mig och min kära man ligger och väntar på mig så bloggen får fortsätta imorgon.
Ha det bäst alla godingar
Blivande
Eller så kanske denna
Kan lätt bli beslutsångest.
Jag har i alla fall bestämt mig för att köpa dessa söta små gulligheter
Man kan aldrig få för många skor ju:)
Mushiiii
Fina fisken i havet sa laxen till öringen
Kallabonga.....
Tänker inte ta mer skit nu och absolut så ska barnen hållas ifrån sådant. Jag kan ta att man sårar mig, ska jag vara ärlig så rör det mig inte i röven ett dugg. Men att barnen ska bli indragna i smuts blir mitt livs uppgift att förhindra.
Jag planerar och smider mina grova järn. Som en vis dam sa till mig innan: Du är barnens allt, säg till att fortsätta göra det du gör bäst. Var barnens mamma och klippa, dem kommer tacka dig i längden.
Jag tror jag lyder det rådet! Jag står pall för deras skull och ser till att de får det så bra som det går att få.
Fuck the rest!!!!!
(Är det ett misstag när man vet att man gör fel, och gör det ändå?)
Jag har rent mjöl i påsen i alla fall.
Jag lider med alla dessa mammor som har det så här dagarna långa veckorna ut och åren om.
Mina tankar går till er, har inte riktigt tänkt på detta innan. Men när det händer en själv så får man sig en tankeställare till omvärlden.
Jag bara måste säga att den lilla tur min fru och jag tog idag gjorde mycket nytta, tack kära vän.
Väl behövligt med bilturer lite då och då...
Med tanke på allt skrivande om barnen får jag ju lägga in några bilder tycker jag
Sover gottigaste i mammas säng med många kuddar.
Filuren själv... Alltid lika kul att fotografera henne och hennes konstiga miner
Blir så varm i hjärtat när jag tänker på hur perfekta dem är....
Varje dag gör dem mamma stolt!!!
Snyggingarna själv!!!
Mamma älskar er sååå jätte mycket massor
Ensamstående=Heltidstjänst
Kan med säkerhet säga att lyckan är på sin topp. Har haft en underbar helg med min kära man och Bella.
Som vanligt när det är en ledig helg så står det massa mys på schemat:)
Fredagen gick åt till gotter och film, tittade på en vampyrfilm som Bella diggar skarpt, hon kommer säkert få samma dille som mig på rysare. Finns ju inget bättre än att vara rädd så det kittlar i kroppen.
Lördags var vi uppe tidigt för Bella förstår inte riktigt att man ska sova länge på helger!!!!
Vi bestämde oss för att det skulle bli "krypens dag". Tog oss in till terrariumet i Folkets Park först, Bella var rädd men det släppte efter ett litet tag.
Helt ärligt, vem blir inte rädd när det ligger en spindel som är större än ens hand i en glasbur ca 10cm från en??? Ormarna blev populärast och när hon fick syn på Anacondan sken hon upp som en sol. Hennes favoritfilm är Ananconda och Anacondas så hon förknippa den med dem.
Blev lite köp av leksaker med, en apa och en ormtångsmakapärs liknande sak om man nu kan kalla det de.
Vidare av till tropikhuset sen, tyvärr var där inte så mycket, men det där var gick hem. Ett par ormar fick Bella se så det var godkänt. Jag är tyvärr mer förtjust i ödlor än ormar så får väl försöka övertala henne att vi ska ha en ödla istället för orm, kan bli svårt men värt ett försök.
När vi kom hem så satte sig min kära man med Bella och målade glas medans jag lagade mat och småfixa lite här hemma. Så gulligt att se dem tillsammans utan bråk, Bella var helt uppspeedad och glad, hon har ju svårt för att släppa in honom så de små stunderna kan vara till stor hjälp
.Hon är ju som sagt mammas tös så den som är för nära mamma åker väck när hon är i närheten.
Söndagen vaknade denna av att tre krukor och en ljusstake åkte i golvet. Hade varit ok om klockan varit efter tio men den var halv sju. Det är fan inte ok!!!! Kattafan!!!! Sopa och plocka glasskärvor en söndag halv sju är inget jag kan rekomendera. Kunde såklart inte somna om så jag tog mig en kopp kaffe i min ensamhet, faktiskt ganska skönt om jag får säga det. När klockan var åtta stack jag ner till byn och köpte bullar och annat gott.
Blev en lyxfrukost med bullar, gröt och pannkakor. Mycket gott men man orkade ju inte hälften av de. Ibland är det bara kul att göra det överdrivit till min älskade familj. Saknade Kate men hon hade det kul hos morfar.
Bortsett från en goda rukosten så blev söndagen lugn och harmonisk. Kändes inte alls bra att Bella skulle till sin pappa senare på kvällen men vad ska man göra!!!??
Det sägs att det är bra för dem att vara hos båda föräldrarna. Tror det ikke!!!
Jag står idag som en ensamstående mamma till två ibland tre barn.
Det är tufft som fan men med rak och hård rygg ger jag aldrig upp för mina barn.
Jag kan utan tvekan säga jag är en bra mor men ibland får man sina svackor, man är ju inte mer än människa. Jag lär mina barn rätt och fel och gör det varje dag. Det sura är att göra det om och om igen för att de får dubbla budskap nu förtiden.
Att dem vet vad som är rätt och fel är inte problemet, utan det är att den ena föräldern gör fel och då blir barnet förvirrat. Här går man och berättar vad som är fel och att man inte ska göra saker som är fel. Men vad tänker då barnet när ena föräldern gör det ändå? Det jag menar med dubbla budskap är att om jag säger till mina barn att inte slå någon och jag sen går ut och slår en människa, vad har jag då lärt mina barn?
Jag kan bli så jäkla frustrerad över att jag ska stå här pall för alla smällar mina barn får. Vi har varit tre i barnens liv alltid jag, min pappa och Bellas pappa. Det har alltid varit samma uppfostran från alla håll fram tills nu.....
Mina barn har lärt sig att om man älskar någon gör man allt för den, man ställer upp och man finns där alltid. Nu är det tvärtom för båda mina älskade flickor. Jag står här som deras klippa och kommer alltid göra det oavsett vad. Till skillnad från andra menar jag det av hela mitt hjärta. De vet om att jag alltid finns här, just därför har de det förtroende till mig som de har idag. Jag håller vad jag lovar och står fast vid det alltid. Gör jag ett "fel" i deras ögon så förklarar jag det så att de inte misstolkar det, läran om livet kan man kalla det.
Men nu till den stora frågan...
Hur ska man ta det när man helt plötsligt över en timme står som "ensam vårdnadshavare" till två barn?
Jag blir livrädd över att inte räcka till. Jag är ju van vid att vara två till min stora dotter men nu måste jag vara det till den lilla med. Jag vet att allt de lärt sig kommer från mig men samtidigt så vet jag om att en pappa funnits där lite då och då till henne. Nu menade jag ju inte att allt dem lärt sig kommer från mig och enbart mig, men jag är den med hårda klubban som är den ledande i deras liv.
Jag står fast vid att göra allt för dem och då menar jag ALLT!!! Den som gör dem illa behöver inte titta sig om axeln var de än går för det kommer inte hjälpa er ett dugg, ni kommer bara få ont i nacken.
Vad det än gäller går mina barn alltid först oavsett vad.
Shit pomfritt vad mina hjärna snurrar nu. Jag tar en paus från detta nu men återkommer inom kort.
See ya later
Början på en novell!!!
Men nu jäklar i det är det dags för uppdatering från dennes liv....
Jag börjar väl med att säga God Fortsättning till alla som läser!
Hela december gick åt till att packa och slut-städa min lägenhet för att nu sitta på "The Ghetto" i Svedala, dvs Tegelbruket för er utomstående.
Har sagt sen första gången jag satte min fot på tegelbruket att det finns inte en chans att jag kommer flytta hit, rörigt och trångt, men nu sitter man här ändå.
Var i ett sådant desperat läge till större så var det nu än hade blivit så hade jag tagit det.
Vi alla trivs bra och barnen mår bra av att ha vars ett rum nu, speciellt Kate som vill vara för sig själv medans lilla-syster vill leka massor. Känner igen det sen när jag och min syster var små.... Man älskar dem av hela sitt hjärta men ibland är dem bara i vägen,hahaha.
På tal om min andra lägenhet, saknar gården så det gör ont. Vill gärna flytta med alla hit men det går tyvärr inte. Jag kommer att hälsa på så ofta jag kan för att inta våra kaffestunder. Monas goda våfflor ser jag fram emot till sommaren, speciellt när man är bakfull och behöver prata av sig. Jag saknar mina andra tre barn också, så jag hoppas dem vilar upp sig ordentligt inför sommaren för då blir det en massa bus med pooler och bollar. Gud vad jag längtar till alla vattenkrig.....
När jag ändå skriver om sommaren kan jag ju lägga till att JAG ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT PÅ SNÖ OCH SLASK..... bara så alla vet detta nu.
Också om denna lägenhet nu då:
Kan börja med att det blir inte en massa handlande som förr för den är dyr som bara den, så mitt behov av att handla måste jag komma över på något vis. Får kämpa lite extra eller bara jobba lite extra kanske så kan jag handla:)
Bortsett från att man blir bankrutt här så är den helt ok, mysig och standarden är ju lite bättre än klockarevägen. Trädgården gör susen för mig för det är sådant jag älskar, pilla med blommor och plantera en massa. Kommer nog inte vara mycket gräs när jag är färdig med allt. Det lilla gräs man ser nu när snön börjat smälta får en helt vårspeedad. Ska snart ut och kolla vad för blommor som jag få min trädgård till att lysa upp. Där kommer nog gå en hel del pengar på det men man får väl bli lite ekonomisk och tänka till innan man gå till kassan.
Trappa har vi här och och den har jag lyckats se på nära håll och känna av hur bra trä dem byggt den med. Mindre än en vecka efter vi flyttat hit trilla den kraftigt ner från den och det sluta i total panik här hemma. Jag var ensam med barnen plus en kompis till Kate. Jag tror jag tuppade av efter första smällen och vaknde först när jag landat på golvet. Kommer ihåg att Kate satt bredvid och tog mig på armen när jag bara vråla ut att hon inte skulle ta på mig för jag kunde knappt andas och jag kände inte mina ben, var säker på att jag var förlamad. bella stod och skaka som ett asplöv och grät värre än man kan föreställa sig. helst av allt ville jag bara krama dem men kunde inte röra mig förrän tio minuter efter. Varför vet jag inte men jag gick till köket för att hämta kaffe men kommer ihåg att jag var helt snurrig och illamående så jag intog soffan med hjälp av barnen och väggarna. Kate hade ringt till alla möjliga men det sluta med att Jens kom hem och att jag försökte lugna barnen. Blla tog det riktigt illa och vråla bara rätt ut att hon ville inte bo här med och att jag aldrig skulle gå i trappen mer. Sötaste lilla prinsessan min! Även om det är två veckor sen nu så frågar hon fortfarande vad jag har för strumpor på mig och om jag håller i mig när jag går ner, så omtänksam att man blir helt rörd. Blåmärket jag fick på ballen slår alla blåmärke jag haft än så länge. Ont som bara den men som det sägs, det man inte dör av härdar en så denna är rejält härdad nu.
Det har varit lite mindre jobb än vanligt så jag har haft tid att fixa lite här hemma utan att stressa. Försöker få plats med allt trots att vi kastat hur mycket som helst. Nu väntar jag bara på vår nya soffa och köksmöbler. Soffan är så fin och där kommer man spendera många timmar den första tiden och kanske t.o.m sova där. Har pratat med veterinärerna om att operera bort katterns klor men tydligen var det förbjudet vilket jag inte riktigt kan förstå när man har inne-katter men men får väl hålla reda på dem desto mer istället.
Har även fått mitt efterlängtade kontor så nu kan jag fokusera mer på min bok som ska vara klar 2013 är det tänkt. Kan ju inte bli bättre....
Nu kallar lite plikter här hemma så det får skrivas mer en annan dag.
Ha det bäst
Wrong turn!!!
Människor är då bra konstiga, minst sagt.
Jag finner inte i min vildaste fantasi hur man ens kan tänka tanken!!!!
Jag är så JÄVLA ARG att ord kan inte beskriva hur mycket.
Jag har sagt det tusen gånger till alla i min omgivning, den som medvetet eller omedvetet sårar mina barn eller gör dem illa på något vis får så jävligt med mig att göra.
Jag kommer absolut inte stå för konsekvenserna av handlandet och må Gud kunna finnas vid min sida då med.
Att sen tänka att jag ska stå här med alla smällar och ta dem på egen hand får mig att bli så ledsen och jävligt besviken.
Vad jag kände innan är en bagatell jämfört med vad jag känner nu.
Man får väl för fan tänka ett steg längre, för vissa är det lätt att lämna men alla är inte så och det borde vara en självklarhet att det du håller kärt håller du dig nära.
Allt som betyder något för mig är mina två döttrar Kate och Izabella och jag gör ALLT för att se dem trygga och välmående. Kärleken till dem är större än allt som finns.
Nu ska jag sätta igång min älskade Jay Smith skiva på full volym och putsa fönster. Allt för att få tankarna på annat håll.
Ha det bra allesammans
Mina älsklingar, saknar er så
Vofffff!!!!
Alla ni som funderar på att köpa N900, tänk om.... Jag har aldrig varit med om en telefon som har så mycket, t.o.m telenors service kan inte hjälpa en om man får broblem. Suck!!! Men den har sina goda sidor min kära lur.
Här kommer i alla fall lite bilder på kungen:
Ha en bra dag allesammans
Tårar rinner längs kinden...
Sörjer så för Emanuel
Av alla att skicka hem så tar den j**** B****** honom på ett direktflyg
Blir så ledsen
Heja Emanuel!!!!!!
Zzzzzz!!!!!!
Kunde inte somna igår efter världens mest fullbokade dag, stressade i kroppen t.o.m när jag lagt mig. Kunde fått hjälp eftersom mannen var hemma men tji fick jag. Man ska inte räkna med att män finns till hands även om dem säger det.
Efter många om och men somnade jag och istället är man som en spagetti när man vaknar. Blä för en tidig morgon.
Idag ska det jobbas till fyra ungefär sen ska jag som vanligt lägga in växeln till stress.
Fler än jag som har den växeln i mitt liv?
Ska ner och handla inför kalas till helgen. Min lilla prinsessa har ju blivit 6år:)
Barnen ska till morfar ikväll, kalas där imorgon plus att jag ska jobba helgen. Underlättar med barnvakt och samtidigt slå in ett kalas i det.
Ikväll blir det till att packa lite, mest balkong grejor och kläder. Ska försöka hinna ställa allt tillrätta inför mitt söndagskalas här hemma för det finns inte mycket tid över till det de andra dagarna i helgen.
Nu ska denna ta på sig de varmaste kläderna och cykla svedala runt. Fan inte rättvist att behöva göra detta en sådan otrevlig morgon
Ha en bra dag allesammans
Spänningen stiger olidligt...
Ska det bli positivt eller negativt?
Kan knappt vänta på svar...
Torsdag...
Kan egentligen inte förstå varför för jag somna som en sten så fort jag lagt huvudet på kudden igår vid 21.00.
Barnen är lika trötta,ligger framför bolibompa.
Idag är det jobb på schemat sen är det dags för Kates kempo. Hon är så duktig och denna mamman är superstolt. Hon har redan bytat bälte trots att hon bara gått där i ca 3månader.
Tror det ligger i generna att kunna kicka ass!!!!! Hay jaaaa!!!!!
Nä nu kallar arbetet så det är väl bäst att få fart på fläsket.
Ps.
Finns något som heter kommentarer...
Get the wink!!!!!!!!!!
Gud vad det liknar mig denna morgon...
Den söta Hardy
Här ser han så självsäker ut att det är svårt att tro att han tycker sin egen skugga är det obehagligaste på denna planet:)
Inte en bra vän...
Jag är så sjukt mörk-rädd och min kära vän underlättar det inte för fem öre. Han är ju rädd för sin egen skugga och allt som rör sig i mörkret. Alla hundar har sin spök-period men min kära Hardy är ju extrem.
Igår när jag sprang rundor här hemma och fixade slog han rekordet. Jag fixade med mina blommor och var uppe i soffan och studsade, min spegelbild syntes i fönstret. Det är ett under att min hund lever idag kan jag säga, jag var rent säker på att han skulle dö i en hjärtattack. Han blev så sjukt rädd och reste den största raggen jag någonsin sett, skällde och morra värre än ett lejon.
Inte nog med det, när vi varit ute på kvällen och gått en runda öppnar jag dörren och rent hysteriskt hoppar Hardy rundor och skäller med ett ragg som nådde till taket. Jag trodde han var på väg att bli helt knäpp och när jag väl såg att det var katten han blivit rädd för brast det för mig. Trodde jag skulle skratta ihjäl mig. Visst att min underbara katt kan se monsterlik ut ibland men inte så man håller på att flippa ut som min hund gjorde.
Det är ju inte det roligaste att vara ute och gå i mörkret när man känner hur rädslan kryper på, speciellt inte när man tittar på hunden och ser hur raggen växer och huvudet går åt alla håll samtidigt. Han vänder sig ca 5gånger om på ungefär tio meter. Konstigt nog är det bara på kvällen eller natten, skulle han bli skrämd på dagen reser han raggen lite men skiter sen i vilket. Eller ja, mössor, huvor och kepsar är han inte ett fan av. Det kan han gå igång på som bara den.
Sjuk hund med livlig fantasi!!!
På tal om mina blommor, nu är dem fixade efter många om och men. Var runt idag och leta efter klämmor till dem och efter ett par turer rädda en söt florist mig och mina blommor.
Tackar för den fina servisen! Nu i efterhand undrar jag varför jag inte själv kom på idén men var så inställd på klämmor att jag inte såg de andra valmöjligheterna.
Har packat ytterliggare lite lådor idag så nu finns det mer plats i badrummet.
Fått ordnat lite i lägenheten, typ fönster m.m. Skönt när det finns trasiga bitar som faller på plats.
Nu ska denna lägga ner för denna dag, imorgon väntar mer packande, möte med syster och sen mamma.
Ha det kanel allesammans
Måndag med diverse..
Har packat lite i mitt kök, inte för att det syns trots att sammanlagt fyra lådor är packade och det är bara köket.
Har fixat här hemma så det ena sovrummet är till för packning och det är snart fullt. Fattar inte var alla saker gömmer sig. Känns inte som man har så mycket men varje gång man flyttar blir man förundrad över hur allt fått plats.
Sover nu i storarummet och kan ju bara säga att det är så jäkla sjukt skönt. Vill inte ha ett sovrum nu ju, hahaha...
Det ska bli så sjukt skönt att flytta och slippa all trängsel. Det kan lätt gå en på nerverna ska ni alla veta!!! Ibland har jag lust att bara fly fältet och bosätta mig i en öde skog, gärna så långt härifrån så möjligt. Hade klarat mig med ett stormkök och en filt, ah skit i stormköket, det finns gräs och granbarr. Har man tur hittar man bär med...
Denna dagen har man varit ledig och fått fixat lite av varje. Handla imorse och gjorde en liten stöld, tror jag. Alla de blompapper som finns på ica, eller de som fanns där innan, dem finns nu hos mig. Dem är kanon att packa glas i så jag tyckte Ica kunde ge mig det för att jag är en sådan trogen kund:)
En bunke samtal har med gjorts idag så nu är man mer klar över vissa saker. Inte bra att gå ovetandes!!!
Såg en bild på f.b idag att en gammal vän ska bli pappa. Så himla kul att se, han kommer bli en helt underbar pappa. Det barnet kan skatta sig lycklig! Mega många grattis min underbara vän!!! Hoppas allt kommer gå bra för er!!!
Var hemma hos min älskade mamma idag och skulle hjälpa henne lägga in annons på blocket. Praise the lord!!! Många tankar på att hoppa från taket idag. Fick total panik på datan. Varför sparar min kära syster sina foto på min mammas data när hon har en egen??? Plus att hon inte ens bor hemma längre. det hade ju varit ok om där varit två foto men vi snackar minst 2000 foto, lönt!!! Din lilla nörd!!! Du höll på att få din syster i en kista pga det. Men nu är det gjort efter 1,5 timme. Fan inte konstigt det tar evigheter att komma in på datan. Tycker fruktansvärt synd om min mamma, men det är jag nog ensam om.... Fy skäms Martina Pedersen!!!
Nu ska dennna krypa till sängen så natt natt allesammans
Sweet Dreams
(are made of me)
Mohahaha
Vilka vändningar livet kan ta med en....
Från att trängas i denna 3-rums lägenhet, till att istället få gott om plats i en 4:a
Från att vara osäker på vissa "personer" i min omgivning, är de nu raderade på det planet istället
Från att inte veta vad som ska ske nästa år, fixat för åtminstone ett tag
Sista inlägget jag skrev satt jag med hoppande fingrar för att känslorna inte fanns och jag visste inte varför.
Jag luskade i om det hade att göra med onaturliga krafter att göra eller om jag var på väg in i ytterliggare en deprission.
Nu känns det som allt faller på plats, livrädd men just nu känns det bra. Jag vet att allt i mitt liv har en förmåga att vända på mindre än en sekund men likaså nu har allt vänt på en sekund till det bättre.
Förra veckan pratades det knappt och jag visste helt ärligt inte om jag längre kände för "träffen" men så kom dagen och allt var ok.
Lördag:
Jag och frugan gjorde vid oss här hemma efter jag och Jens hade varit på Vanningen med barnen.
Vinet i handen och gardroben i nästa, alltid slagsmål med kläderna när man ska iväg på "speciella tillställningar".
Vi hade roligt och jag kan säga att det går inte en minut utan att jag trivs med frugans sällskap.
Båda mina fruar betyder så fruktansvärt mycket för mig.
Men åter till ämnet, vi snurrar rundor i lägenheten och till sist kom "taxin".
Spänt med tanke på vad som sist hände men med vars ett smile mot varandra så var det spända borta.
Väl ute hos "The Big Man" så åkte glasen fram efterhand och alkoholen flöda som vanligt när de två blondinerna är i farten. Inget stoppar oss!!! Vi hade kul och jag fick en rundtur i det finba huset, jäkligt najs men kanske inte så jag hade byggt mitt hus. Inte precis barnvänligt, sa jag till honom och trappan verka ju bara livsfarlig rent av. (det fick vi svar på senare hur farlig den var)
Jag och Mr Big delade många meningar och vi fick nog sagt det som behövdes, många saker som nog tyngde både mig och han. Känns lite som en sten fallit från hjärtat.
Även jag och "smurfen " delade ett par meningar, inte lika allvarliga eftersom jag inte känner honom på det viset. Men det blev ett vuxet samtal ändå trots allt.
Något gick jävligt fel vilket jag inte tänker skriva här tyvärr (för er nyfikna). Jag fick en panikattack som jag inte fått på länge, tror det var två eller tre år sen sist. Jag har inte mycket minne men jag vet att jag ringde min man och bad honom hämta mig. Springandes till bilen i bara strumpor och stövlarna i handen så var jag hemma efter en stund. Utlöstes ytterliggare panik här hemma och jag kan med säkerhet säga att det är något av det värsta som finns, total panik i kroppen och du känner inte benen under dig.
Jag och mannen prata länge och jag försökte förklara vad som hänt, vet inte riktigt hur det blev.
Efter prat i telefon med de tre andra inblandade får jag plötsligt Mr Big panik i örat, han bara vråla av sig att min fru låg på golvet och blödde som bara den. Från att ligga i sängen och försöka lugna ner sig så var jag ute hos "Smurfen" igen två minuter senare. Fem minuter senare ligger jag på golvet bredvid min fru och ser hela vår livshistoria passera. Jag var helt säker på att det var det sista jag skulle få se av henne. Jag pratade och försökte lugna henne, vi pratade om Mange och om hennes underbara dotter, allt för att få henne till att andas lugnt. Vet inte riktigt var alla andra var men jag förstod att Mr Big prata med ambulansmännen. Jag vet inte hur jag lyckades behålla mitt lugn under tiden jag låg på golvet med henne i mina armar, har heller ingen aning om hur länge. Det kändes som i en evig väntan på att ambulanserna skulle komma.
Det kändes tufft att behöva släppa taget om henne och låta dem ta få upp henne på båren. De som känner henne vet ju hur satans envis hon kan vara. Inte nog med allt detta, då ber den ena ambulansföraren om hennes körkort, hur i hela helvete kunde dem tro att jag skulle hitta det när jag själv efter att ha lämnat över henne till dem stod totalt panikslagen. Jag studsa och fick knappt luft, hyperventilera men min man i min famn. Han hade stannat kvar vilket jag inte märkte förrän jag såg dem rulla in henne i ambulansen.
Jag satte mig i ambulansen där de rullat in min fru, Såg hur ledsen hon innerst inne var och totalt panikslagen var hon. Väl inne i bilen ringde jag mitt ex, visste inte var jag skulle ta vägen. Jag bad honom möta oss inne på akuten, och i hans famn vek jag mig dubbel. Allt släppte och jag kände mig säker för om det är någon som känner mig och vet hur jag ska tas så är det han. Klockan blev ett och jag hade berättat allt för honom och telefonerna gick varma stup i kvarten. Jag kände hur andningen sakta kom tillbaka. Min andra fru kom plötsligt med kläder och kaffe till oss, hon är ju helt underbar den människan, hon vet fan i mig när man behöver henne som mest. Det är en wonder-women om någon!!!!
Halv två kände jag hur paniken var på väg igen, då hade det gått en timme sen hon kom in och vi hade inte hört något, en timme är väldigt länge när man väntar. Kvart i två fick vi äntligen gå och hälsa på henne, tårarna rann ner från kinderna när jag såg henne ligga där så oskyldig och mörbultad. I den sekunden som jag såg henne på sjukhusbädden tackade jag gud för hans insats och även att jag kunnat behålla mitt lugn när det behövdes.
Massa hände efter men det tar evigheter att skriva.
Väl på måndag förmiddag så kom hon hem till mig och låg i sängen med extrema smärtor, så skönt att ha henne nära igen. Den oron man hade haft var som bortblåst när man visste att hon låg i min säng.
Tisdag:
Jobba med tankarna någon annanstans. Jag hade inte haft möjligheten att arbeta med min egna känslor och som vanligt la jag dem åt sidan, vilket jag fortfarande gör. Känner det i mellenåt men puttar bort det igen.
En helt underbar dag med min vårdtagare som innehöll mycket skratt och prat var precis vad jag behövde.
Väl hemma igen får jag reda på att vi fått en ny lägenhet, jippiiiiiii!!!!
Ja helt rätt, vi ska flytta! Känns helt underbart, både större plats plus att vi äntligen får vårt. Vi ska bli tegelbrukare nu och det känns så skönt för det är där alla barnens kompisar bor typ.
Det är en två plans lägenhet med trädgård fram och bak. Bara tankaen på två toaletter gör en tårögd ännu mer att barnen ska få slippa dela rum längre.
Vi har börjat packa det som inte används eftersom helt plötsligt kan det bli mycket jobb för både mig och mannen och då är det skönt att ha packat lite i alla fall. så de två senaste dagarna har bestått av möblering och packning, numera sover vi i storarummet och paketerar låder och dylikt i vårt sovrum.
Ja det är så snurrat mitt liv är nu.
Kan bara säga att jag är så glad att min fru lever efter helgens bravader och jag tackar gud för allt han gjort, tror han har en stor del i allt det som inträffat. Lägger mitt åt sidan och är glad för det positiva som hänt. Det jag var med om känns som en bagatell jämfört med allt det andra som hände.
Nu måste det bli lite frukost här tror jag, barnen har äntligen vaknat, i alla fall Bella. Kate sover fortfarande men det ska det s´nart bli ändring på:)
Ha en bra dag allesammans
Jubba lide....
Vågar faktiskt inte riskera att bli mer sjuk än vad jag redan är. Snörvlande och hosta är vad min vardag ger mig.
Igår var jag sämre än vanligt. Kände mig helt väck, orka knappt dammsuga lägenheten ännu mindre torka golv.
Idag blir det fullt upp så ikväll räknar jag med att jag är halvdöd. Jobba, tvätta hundra kilo tvätt och Kate ska träna. Någonstans var det tänkt att jag skulle åka till stan men det får nog bli imorgon istället.
Ha en bra dag allesammans