zasa

Dagen skulle jag ta till tänkande och en massa rensande av hjärnceller som varit på världens aerobic-pass. Allt p.g.a gårdagens bravader.
Blääääää och Määääääää på det!!!
 Blev massa tänkande men inte för att det blev mindre aerobic för det.
Vakna imorse med ett samtal missat och helt ärligt kunde jag inte fatta det eftersom allt igår slutade med att typ, "Gilla läget, det e som det e!" Så varför lägga energi på att ringa idag då?
Gilla läget! Jag var verkligen inte på prathumör. Ledsen? Nä! Besviken? Ja
    Det tog nog hårdare än vad jag trodde det skulle men samtidigt kan jag inte riktigt förstå varför. Många olika faktorer spelar in och ju mer jag tänker och försöker hitta punkten på meningen, desto mer gympa blir det. När man tänker mycket och känner den besvikelsen jag gör så är det lätt att tänka i alla banor. Tror nog inte jag är ensam om det heller....
    Det känns så konstigt att det är såhär men jag kan ju inte göra mycket åt det. Även om jag kunnat vet jag inte vad det skulle vara och samtidigt vet jag inte om det är värt det. Det var trevligt medans det vara, eller vad man nu brukar säga. Saknar det ju redan, och med det menar jag mycket....

Slut på det nu tycker jag och fokusering på annat!

Skulle legat på badet hela dagen var det tänkt men ikke för solen fanns ju inte framme hela tiden. Som jag försöker intala mig själv väldigt ofta så ska man inte planera för mycket inför morgondagen, verkar inte riktigt lära mig det. Planerar inte att ligga där imorgon men man kan ju hoppas på att man får det ändå och med lite tur kanske man får färg med:)
  Man ska leva på hoppet så det ska jag göra inför morgondagen.
Såg på klockan nu att det är snart ny dag, attans vad tiden går fort.

Kanske borde lägga sig så man inte är så trött imorgon.
Mina barn är inne i en trötthetsperiod och sover sinnessjukt länge. Bella sover ca 12-13 timmar/natt och Kate sover runt 10-12timmar/natt. Försöker verkligen få upp dem på morgonen men inte med stor framgång, får nästan dra dem upp ur sängarna.
   Jag kan med komma in i sådana perioder så får väl utgå från att mina barn får det med.


Vet inte hur jag ska förklara känslan som just dök upp men typ som en kall bris blandat med tomhet och tårar. Varför fick jag nu det?

Ohhhh nu sket jag på detta och lägger mig

Natti natti

Då var det igång...
      Ibland så blir det mer än vad man vill och trodde. Med mitt förra inlägg som jag skrev om drama, tog fart direkt ju och det var inte riktigt så mycket jag menade med det. Behövde inte dunsa ner som världens åskväder!

Fördelen med drama är att dagens rutiner bryts mitt av och man behöver inte längre följa dagens planering som det då var tänkt från det att man slog upp ögonen på morgonkvisten.
    Det började bra och redan tidigare idag visste jag vad som skulle skrivas i bloggen, hade lyckats samla alla mina tankar och var redo att få ner dem var för sig.
     Som tidigare skrivit så ska man aldrig planera.... Det som hände idag slog helt runt i huvudet på mig och jag tappa allt om vad som skulle skrivits här egentligen. Nu känns det som om fokuseringen över dagens drama stannar på det planet och att allt annat suddats ut.

Känner redan saknad och samtidigt blir jag så j**** lack och ledsen över vilken idiot man kan visa sig vara....

Att man försöker spela med mig är så korkat och jäkligt vågat om inte annat! 
Jag är som sagt iskall och kan riskera vad som för att kunna trampa på den som försöker trampa på mig. Inget stoppar mig och jag har alltid sista esset i armen. Det ser jag till att få långt innan du hunnit säga hej till mig nästintill. Har nog till stor del att göra med min tillit till andra. Jag vågar inte riskera att bli huggen i ryggen utan att kunna hugga tillbaka. Min försvars-mekanism slår till så fort en person kommer mig nära in på livet.
Därav kan jag säga det med full ärlighet;
Att försöka trampa på mig kommer bara göra dig själv till en sliten sula efter allt mitt trampande medans jag går med mina splitter-nya sulor på mig.

Känns som detta inlägg blev väldigt aggressivt men som sagt;
Man blir såååå besviken när en person man ser upp till och visar respekt för, visar sig vara av samma koskit som många andra. Min respekt måste man förtjäna och det tyckte jag verkligen denna person kunde göra, men tji fick jag. Ska inte hänga läpp över det för då gottar väl den sig bara... Se vad som händer framöver...

Och om du mot förmodan läser så ska du veta att du faktiskt betydde en hel del och jag hade väldigt roligt med dig. Försökte lita lite på vad du sa, vet inte vilket som var sant men det får bli osagt. Du fick ditt drama i alla fall!! 

Ska försöka komma tillbaka till mina andra funderingar och dramastunder så det kan bli mer skrivit här. Just nu känns det mest upp och ner så jag tar en paus.

See ya soon

Men vad ska det skrivas här då?
Händer massor hela tiden men samtidigt verkar det som allt står stilla.

Som en kär vän till mig sa för ett tag sen:
 Helt plötsligt så känns det som allt står still och går på rutin igen. Dagarna börjar och dagarna slutar men man vet inte vad som hänt under denna tiden. Var bättre när vi prata och träffades, mer drama och skoj uppstod då.

Så känner jag med nu! Allt är på rutin och man glömmer var dagarna tar vägen. Behöver lite bus och drama i livet igen nu när sommaren nalkas.... Och drama det är denna bra på.
Tänkte senast idag på hur mycket drama som kan uppstå om fel person öppnar munnen, jag då alltså!!!!!!
Så skönt att veta att man inte är ensam om en massa bravader i livet. Även om många ser lyckliga ut så döljer sig ändå en massa bekymmer under denna glada fasad och man kan känna lite lugn i sig själv eftersom man inte är ensam om livets berg och dalbana, även om det ibland känns så.

Känns nu som att jag har alldeles för mycket att skriva om så nu står det still i huvudet.
Tar en paus nu för att kunna komma på rätt spår i den förvirrade hjärnan...

So long.....