Funderar-dag!!!

Tycker verkligen inte om dessa dagar!!!!!

Massa tänkande fram och tillbaka.....
Mest tillbaka....

Hur kommer det sig att allt kan vara lugnt ett tag, men plötsligt som en tornado så sveper alla dessa känslor fram?
Precis som om Gud på ett märkligt sätt vill visa något. Kanske som man inbillar sig eller inte!? Vet inte riktigt vilket! Han berättar ju inte rakt ut om det är något utan han visar en istället på de mest sjuka sätt tycker jag.

När du vet vad du känner och tycker, hur kommer det sig då att det blir precis tvärtom?

Det sägs att man själv styr sitt öde. Ödet styr dig tror jag istället!

Det kan bli att du får som du vill, kanske inte för alltid men en del av det. Är det inte lite väl elakt att göra så mot någon?!
- Här varsågod, ta för dig!
Man tar för sig och älskar varje minut med sin dröm. Allt är bra och det blir precis så som du föreställt dig, kanske t.o.m bättre. Det känns i hela din kropp att varje steg du tar med drömmen är rätt och stegen ökar mer och mer för varje meter men mer och mer älskar du denna dröm och inget känns fel längre.

- Pang!!!!
Hahaha där small din dröm i tusen bitar. Nu har du dina meter framför dig och längre blir dem. Varje steg som tas utan drömmen känns som bly i fötterna och meterna blir till kilometer.
     Allt det du nyss kände med din dröm kom till att bli en klump av oro, osäkerhet och en massa frågor. Var tog denna dröm vägen? Jag har den kvar men den är inte kvar hos mig. 
    
    Trots dessa tappra försök att hålla drömmen vid liv, för det har jag lärt mig; har du en dröm så håll fast vid den, den kommer slå in en vacker dag. Men min slår inte in längre.
    Var det meningen att jag bara skulle få ha min dröm ett tag för att få känna hur det var och sedan bli av med den för att känna tacksamhet för det lilla?! Eller nä, lilla var det ju inte! För mig var det väldigt mycket.

Om det nu är så bra och drömmar är till för att uppfyllas, varför göra det och sen slita den ifrån en?
Trodde att en lärdom av det skulle komma men inte de. Bara besvikelse och en enormt tom känsla där tro och hopp känns som en nål i en höstack.

Gud vilket dystert inlägg detta blev......... Men kändes skönt att skriva från hjärtat.
Trots att det är så tomt utan min dröm så kan det fortfarande känna.

Natt natt allesammans

Måste bara tillägga att jag saknar dig så mycket.
Saknaden av att inte längre känna din famn.
Kommer alltid älska dig mer än livet själv.
Usch vad ont det gör!
Tiden läker inga sår.


Kommentarer
Postat av: lilla siss

jag tycker du är fin :D!!!! Kram lilla syster

2009-09-18 @ 18:35:05
URL: http://martinapedersen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0