zasa

Jag hatar måndagar så mycket... Ingen bra dag....

Känner mig så nere av all saknad att jag börjar få frispel.
Varför kan man inte bara sluta tänka och känna.... Jag tror det hade hjälpt lite i alla fall.
Just nu vill jag bara ligga i den famn som jag saknar så mycket. Även om det inte var den största famnen,
så fick den mig att känna mig trygg och älskad. Varför så??? Jo, för att jag älskar den famnen och ägaren till den.
Men som jag skrivit innan, vad hjälper det att man saknar den. Den kommer ju inte tillbaka hur mycket man än vill.
*****************************************************
Jag vet inte var jag ska stå längre...
Hur jag ska reagera......
Vet inte om vi är ovänner eller vad....
Vet inte vad jag längre kan säga utan att det blir fel.....
Vad jag har gjort nu eftersom det är som det är.......

Alla dessa tankar!!!!!!! OOOOOOOOHHHHHHHHHHHH man blir idiot!!!!!!!
Om jag vet hur jag vill ha det, borde jag säga det? Eller ska jag bara låta det rinna ut i sanden???
Jag får sagt vad jag behöver och jag har fått höra från alla håll att man ska vara ärlig och berätta vad man tycker, tänker och känner. Men vad skulle hänt efter det????
Vad FAN ska hända helt ärligt???

Den verkar ju lycklig, så ja vad ska göras och sägas???
Jag önskar att jag också kunde ta det så lätt som den gör.

Nä nu känner jag mig bara irreterad så nu ska denna ta en cancerpinne och lugna ner sig.
 
So long!!!!!!!
I`ll be back.....