Uppdatering...

Har varit dåligt med tid och ork den senaste tiden så därför har det varit segt på skrivandet här....
Men men nu får jag väl ta mig i kragen och skriva ner lite.

Torsdags förra veckan börja väl röran...
Satte mig på jobb torsdag morgon med kaffe i handen, hade ett samtal missat från bellas dagis men när jag försökte ringa tillbaka svara dem inte så jag ringde M och kolla om han pratat med dem. Bella hade trillat och slagit hål i huvudet. Det var det jag uppfatta, blev helt panikslagen när han sa att hon trillat och att hon behövde åka till akuten. Upp på min cykel i 390 och till dagis på mindre än tio sek. Där låg min lilla älskling i knäet på fröken och jag kastade bara av mig jackan och tog henne. Hon blev så ledsen för då släppte allt, saknad av mamma och chocken. Blev ju en hel del uppståndelse på avdelningen.
    När M väl kom så körde vi direkt till Lund och efter tre timmar var hon klistrad och lugn. Hem och tog en fika med henne och mös lite sen var det dags för jobb igen, det var ju Mickes vecka så jag fick ju sköta mitt jobb medans han stanna hemma med henne. Hade mer än gärna stannat med henne men räckte med att en av oss var där. Hälsade på henne på kvällen och då var det bra.
   Så rädd jag blev men som tur var så var det ju inte jätte allvarligt. Det blev bra till sist.
Nu väntar vi bara på att klistret ska trilla av så vi kan se hur det läker.

Så här såg hon ut innan hon fick klistrat det
                 

Och så här blev det efter. Nästan värre nu tycker jag.
 Stackars mammas lilla prinsessa!!!


Fredagen var det jobb som vanligt men ganska lugnt.
Hem och vila efter det för att orka stå ut med vad kvällen hade att erbjuda.
Frugan hämta mig när hon slutat och hem till henne med all min packning eftersom jag skulle göra vid mig där.
    Alla vet vi hur jag kan överdriva med mina väskor!!! Ha ha...
Drickan åkte fram och av någon anledning började hennes golv i lägenheten luta och var ojämt på sina ställen, ju mer klockan blev, har ingen aning vad det kan bero på...!!!

Fick lite sällskap senare och efter snack och skoj drog vi in till stan. Breeze såklart, var dags för en sådan utekväll....
Inga hämningar och ingen hänsyn till någon... Bara en massa skoj och dans.
   Eller???
 Nej, jag ska ju inte ljuga... Tror att efter en timme där inne så sviker mitt minne totalt. Jag vet att det jag kommer ihåg var kul i alla fall. Ibland är det så skönt att bli så full. Känns som man rensar ut ur hjärnan lite, speciellt när man tänker och känner så mycket som jag gör. Riktig filosof denna!!!

Men kortfattat bestod Breeze-kvällen av:
Gratis sprit, minst två glas i händerna hela tiden(konstigt man blir full som f**).
(tack D,M&J)
Massa dans
Smink-möte på toa
"Träff" på toa
Lesbiska infall från "vissa"
Minnesluckor
"Bus"
Sovstund på toa
Hjälp att komma ut(tydligen kunde jag inte gå själv, hade ont i fötterna eller något...)
Taxi hem som fick visa att bromsarna funka
 Men helt på allvar, varför kör man från malmö till svedala genom Lund??? Något fel på E65an???
Ja fy vilken kväll. Tror jag nyktra till klockan tolv på lördag och då hade jag och frugan hunnit med en del städ och annat skit.
När jag kom hem på kvällen slängde jag mig snabbt i duschen och sen rak lång i min saknade soffa. Där stanna jag till telefonen ringde och det var dags att vara socialt stöd till en taxi.
Så här illa var det klockan 22 på lördag kväll
 Bakfull och helt väck....

Söndagen bestod enbart av att försöka komma på vad som egentligen hände på fredagen. Sen för den delen så vakna jag inte förrän 15.00 och barnen skulle komma 17.00 så det blev till att vakna fort och få allt klart tills dem kom hem.

Har varit hemma från jobb nu dessa tre dagar p.g.a min nacke, den klyddar som bara den. Inte så illa som det har varit förr men känner att det är på gång så jag ligger med liniment och vetekudde som jag fick låna av min snälla granne. Hoppas på att det går över snart för man förlorar ju en hel del på att vara sjuk...
Bella har varit hemma hos mig så det har varit en massa mys.

Idag hade barne loppis på gården, Så duktiga, skötte allt helt själv. Lappar som sattes upp i måndags och bar ner allt och satte det fint så man kunde se vad de skulle sälja. Söta små gullungar!!


Händer en hel del på den känslomässiga fronten men jag orkar inte skriva om det för det gör så jä*** ont....
Kan bara säga att jag önskar att den "gamla" kom tillbaka för detta får en till att må illa.... Synd att det kan hända så men tror nog inte att jag är den som lider mest i slutändan. Nu kan jag erkänna att jag gör det men vem vet när "det" vaknar till igen....


Idag var jag på begravning igen. Är så trött på all denna död. Känns fruktansvärt att behöva ta adjö till så många på så kort tid.
Visste inte om jag skulle klara av att gå till kyrkan idag, tänker bara på min älskade vän när jag går dit. Är ju meningen att tankarna ska skänkas till den som avlidit men det är så svårt att låta bli att tänka på min vän när man sitter där. Jag bestämde mig för att gå efter många om och men, tyckte att kunde jag gå på Manges så nära inpå Jimmys så kunde jag gå idag. Modet tog mig till kyrkan och visst slår det inte fel, ensam står jag och skänker mina tankar till Jimmy och just då bär de in kistan, trodde jag skulle falla till marken när jag såg dem bära den. Fy sådan hemsk upplevelse.

När mamma och syster kom så tog det inte lång tid förrän alla motorcyklar kom rullande och brummande.
   Minst 30 var där säkert, vilken känsla som fyllde ens kropp säger jag.
Kändes som att man stod mitt i ett luftrum fyllt med glädje men samtidigt en stor saknad och sorg. Så otroligt vackert var det.
Efter ceremonin gick vi till kyrkogården där han skulle av eget önskemål jordfästas(eller hur det nu stavas). Hemsk syn men samtidigt väldigt skönt att verkligen vara med ända in i slutet.
                  Vila i frid Snuda... Ses när du minst anar det.

Lite bilder kommer här...

               

           
                                       


Underbart vackert och jag är så glad att jag gick




Jimmy min älskade vän tänker på dig mer än du någonsin kan förstå
känns konstigt att inte ha dig vid min sida när jag behöver dig, du var där ju alltid när jag behövde dig


Detta var allt för mig... Ha det bäst

Vänta aldrig med att säga det,
en dag kan det vara försent
du kommer då att ångra det för alltid

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0