zasa

Då var det samma jävla ruta igen...
När fan ska detta ta slut?
Har lovat mig själv att vara lugn men det börjar brista för mig.
Jag vill verkligen hålla mitt eget löfte men om någon trampar på en som en liten pissemyra så kan jag säga att det är JÄVLIGT svårt. Bara jag hade fattat varför så hade man kanske kunnat ta det på annat vis. Just nu står jag som ett levande frågetecken....
Den största fråan är ju; Hur i helvete kan man bli så?(dålig uppfostran eller en ålderskris)
Tänk om det skulle råka vara så att detta är den "riktiga" personen, hoppas då bara att inte det förs vidare till arvtagarna.
Då jävlar i det säger jag bara.....

Vet inte hur jag ska bete mig eller svara. Känner bara att jag har så många frågor, men att ett svar på dem skulle komma verkar helt fucking omöjligt. Kan erkänna att mina önskningar och fantasier är låga nu. Att jag ens tänker så är sinnessjukt eftersom jag lever så nära inpå en som varit med om det. Nu känner jag bara att det hade varit så jävla skönt så ni anar inte.
Samtidigt blir jag förbannad på mig själv när jag låter mig bli sårad av en person som den. Får så dåliga tankar som inte är likt mig.

Fy fan vad glad jag är att lugnet fanns idag!! Nästan stolt över mig själv ju...

Jag hade kunnat behöva skriva av mig men inte ens det finns där ork till. Tårarna bara rinner och allt känns så meningslöst
Jag gör som jag brukar och fortsätter med det för inget annat hjälper. En tår kan betyda så mycket men den senaste tiden har det bara varit av sorg. Undrar om jag någon gång kommer fälla en tår av lycka igen?

Nä fy fan för denna värld, vill bara stänga ögonen och aldrig mer öppna dem.

Tacka gudarna för att mina prinsessor finns så man har något att leva för!!!!

Ha det föööör jävligt!!!!!!!!!!